Japp, så vart det dags för ytterligare en avrapportering. Då en otrolig trötthet drabbade mig, men ändå ett behov av springa bort ännu några kilometer så slog mig en tanke. Hur ska jag slippa alla hemska uppförsbackar? Ah, jag tar bussen upp till toppen på Guldheden och sedan springer jag därifrån. Tänkt och utfört. Jag åkte buss upp och sprang sedan utför, platt hela vägen hem igen.
Nu är ytterligare 4 km avverkade denna helgen och gårdagens match sitter nog kvar i benen för när jag slutade springa så kändes benen som två betongklumpar. Om jag plötsligt blivit kidnappad av maffian och dumpad i hamnen så skulle jag sjunkit som en sten utan betong....
Ja, så vart de då bara 25 kilometer kvar....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar